Phew, känner mig helt fyrkantig i ögonen, har nämligen pluggat dagen lång trots att det är söndag. Är dessvärre tvungen att lägga in en riktig rem om jag ska hinna få allt att fastna...

Svinen har nyss fått kvällsmat och mumsar på med söta små minituggor. Idag har de p.g.a. ovan nämnda fått underhålla sig själva. Nu ska jag se blåsningen och slå mig ner i soffan för ikväll, förhoppningsvis väntar en liten go hund på mig där :)

Sitter för tillfället och som smått väntar på att mitt (och marsvinshusses) älskade program solsidan ska börja. Ett fantastiskt underhållande program som ironiskt driver genom den svenska mentaliteten :P Svinen har nyss fått kvällsmat och knaprar som små hästar, på tal om hästar. Som bekant har jag ju haft häst ca halva mitt liv men har för tillfället en paus (går i hästväntans tider) då den älskade hästen jag delade livet med gick bort för några år sedan. Och i allt detta har det varit underbart att ha dem små söta marsvinen som så otrooligt mycket påminner om hästar men i miniatyr format vid sin sida. Deras sociala familjemönster, dvs. flockstruktur och hanbeteende, kroppsspråk, däribland hur det "poppar" eller bockar/kastar huvudena vid bus, ligger på sidan och vilar m.m. Deras behov av hö/gräs, deras sätt att föda "färdiga" ungar, skötseln av dem, dvs. rengöringen (mockningen) och de efterlängtade betessläppet, o.s.v. listan kan göras lång. Inte minst deras otåliga pratande vid matdax gör dem så hästlika :) Eller kanske är det hästar som är lika marsvin...hur som helst så känns det sannerligen som att ha ett ministall i hemmet med marsvinsrummet och deras höprassel och jag inte annat än älskar det!! :)

Oj så fint det blev i marsvinsrummet :) Har städat och putsat hela lägenheten hela förmiddagen, trots mitt smärre sämre mående. Burarna är gnistrande rena de med :) Senare idag bär det av till min kära mamma som fyller år idag :) Men nu ska jag återuppta tenta plugget till svinens förnöjda knaprande.

Nu är jag mitt inne i tentaplugget, två kurser ska tenteras samma vecka - teknisk psykologi och arbets och motivationspsykologi. Så det blir nog möjligen kanske lite skralare i bloggen. Till råga på den typiska tentahetsen har jag gått och blivit konstigt krasslig, känner mig frossig och nästan illamående men det slår inte ut...

Så pågrund av mitt för stunden dåliga hälsotillstånd har jag tagit en paus i den viktiga genomgången av alla anteckningar, lyxat ner mig i soffan under en filt och myst med Koffi och Yoda i famnen...

min fina vy framför tv:n

Söta vänner i famnen inger ökat välmående :)

Fotade Nelson och Fender under förmiddagen;

Världens sötaste nos

vackre Nelson igen

rosenöra

Nu myser svinen ordentligt i burarna, riktigt trötta efter en brakfrukost :)

Önskar er en trevlig helg och era marsvin mycket golvtid

För någon dag sedan såg jag en fruktansvärt bra film, District 9, med husse, svinen fick däremot inte se den (det var för spännande). Huvudsyftet med filmen är nog att belysa en form av realistisk integration av utomjordingar på den mänskliga planeten. Det intressanta i sammanhanget är hur den vinklar mänskliga reaktioner så som rädslor och avsaknad av empati i förhållande till en annan sorts varelse (art eller vad man nu ska säga). Handlingen är bekant, likt judeförföljelsen under andra världskriget samlas alla utomjordingar ihop i "läger" eller slumområden. Dem ses med knappt någon medkänsla som totalt främmande, och det som är främmande (olikt oss) kan som bekant reduceras av oss i det mesta vad gäller känslor och upplevelser. Så även marsvin, trots att marsvin är en aning sötare än "räkorna" (som utomjordingarna kallas) så föreligger samma princip. Vad människan gör till något strikt frånskilt henne själv gör hon också lägre i värde.

En varelse med sådant "lägre värde" benämns ofta indirekt "det är ju bara ett/en marsvin? hund? katt? utomjording?",... bara? I förhållande till vad? En människa, som då skulle vara så mycket förmer? Är detta resultatet av århundrande av misspredikningar och skrämselpropaganda inom den så mångmissförstådda kristendomen som präglat vår kultur med dess föreställningar om människan som en "kronans skapelse". Jag föredrar i så fall det buddistiska uttrycket; "Ett sinne är ett sinne oavsett hur det är förpackat".

Nelson hade ingen klump i rumpan vid senaste rumpkollen kan jag meddela. Men jag rengjorde honom ändå i förebyggande syfte. Fender blev rumpkollad idag och hade pytte lite spån/klegg som jag med lätthet petade bort. Det gäller ju att hålla sig till regelbundna rumpkontroller när man har hanar (säkert med honor också vad vet jag). Men hanar har ju en tendens att doftmarkera så olägligt genom att dra sina rumpor hårt mot underlaget titt som tätt. Vilket ju bådar för smutsansamlingar i den "rumpsäck" som de förvarar alla, för marsvin, underbara dofter i (för människor dock fruktansvärda lukter). Så jag anser att alla marsvinshanar, oavsett om de nu har impacted rectum eller inte, ska rumpkontrolleras ca en gång i veckan.

Idag har dessutom den gamle svarte hingsten återuppstått - d.v.s. Koffi hanhetsade på stackars Yoda (ngt han inte gjort sedan typ ett halvår tillbaks) i en sådan grad att jag efteråt var tvungen att tvätta Yodas fina stuss under kran. Den var alltså nerkletad med den fruktade marsvinsstearinen som jag kallar det som kommer ur ridande marsvinshanar. Det gäller, mina vänner, att kasta sitt stackars utsatte svin under detta ljumna vatten så fort som möjligt då stearinet blir som hård vax på bara sekunder och annars måste klippas bort.

Utöver det har jag storstädat burarna idag, dragit med sambon till vår vänlige höbonde och fyllt fem säckar proppade, samt hämtat mer spån ca 150 meter bort från mina föräldrars garage. Dessutom tog jag med mig lite ny burinredning som jag också förvarat där, och som jag efter städningen placerade i burarna. Mer sötesvineri blev det inte för plugget kallade. Och efter en kort paus för middag och hundpromenad måste jag nu återuppta det eviga läsandet.

Vad annat kan man säga än att vi just nu bokstavligt talat är insnöade. Om det inte var mycket snö sedan innan så har den snöstorm som rasar där ute dränkt hela världen under ett mycket djupt täcke. Det var med nöd och näppe jag tog mig runt med den lille hunden på dagens två längre promenader, phew....

Svinen däremot, rusar överlyckliga runt i hallen just nu, totalt ovetandes om vad som råder där ute. Och tur är väl det för hur olyckliga skulle dem inte bli om dem såg hur mycket snö som håller det gröna gräset i koma...

Måndag och råplugg igång igen - idag ska jag ägna mig åt arbets och motivations psykologin, får se om jag hinner någon teknisk psyk... Men utöver det ska jag tvätta hela dagen lång, i synnerhet åt svinen. Sedan blir det rengörning av Koffi och Yodas bur samt lite vardaglig golvtid. I övrigt har jag tyvärr fått riktigt ont i halsen, så jag får nog preparera mig själv med lite c vitamin, inte bara marsvinen.

Nu har vårt långväga främmande åkt hem till södern igen och vardagen återgår till det vanliga. Det första jag ska göra under dagen är att ge svinisarna en lååång golvtid, tyvärr har det inte blivit mycket av det under veckan med våra gäster och det relativt tunga uppsats arbetet som skulle vara klart till igår. Vilket det blev så att jag kan dra en lättnadens suck.

Sprätten Nelson surar lite över att han inte fått använda sin hjärna till avancerad problemlösning under veckan så jag funderar på att släppa lillpilten i köket (där han aldrig varit) tillsammans med Fender. Kanske får han lite upptäckar stimulans tillfredsställd genom det? När husse kommer hem är det för övrigt dags för Nelsons regelbundna rumpkoll. Som tidigare nämnt får han tyvärr lite klumpansamlingar i rumpan ibland, en släng av impacted rectum tror jag, men inte av det värre slaget. Jag bytte ju som bekant till spån för Nelson och Fender just för att detta klumprumpe problem uppstod (när det gick på fleece) och jag vill nog påstå att det blivit mindre, men tyvärr har det återkommit (fast en mindre klump dock). Enligt vad jag läst om fenomenet via en Peter Gurney sida finns spekulationer om klumpens samband med fleece/tyg som underlag. Men då den nu återkommit falerar väl dessa spekulationer en aning...?

Jag och söte Nelson får nog helt enkelt leva med obehagligheten i klumputrensning med regebundna intervaller. Absolut inte så att det gör ont för honom när jag tar ut den, men inte kan det väl vara så behagligt att ha nån som petar i stussen inte...tur att han får så mycket gott under tiden...;)

Fotade svinen en sväng idag, Nelson gaphals först ut

och så Spöket Koffi, de andra två herrarna klarade sig undan kameran idag :P

Nu däremot har jag verkligen råstädat marsvinsburarna. Rent och fint från topp till tå vilket påminner mig om att det börjar bli dags att duscha sötsvinen. Det var länge sedan vi gjorde det men jag anser inte heller att det är nödvändigt att på något sätt överdriva duschning av marsvin. Inte med något djur tror jag att det är så överdrivet bra att duscha för ofta, (bortsett från tillfällen av ex. ohyra då vissa bad är tvugna). Hur som helst får det väl bli här någon ledig dag framöver, antagligen fördelat på två så att vi hinner ta två svin per dag.

När jag städat åt dem idag tog jag mig beskådningsstund av hur de överlyckliga undersökte sin rena miljö och nya möblering. Om med - 28 grader ute (!) var det inte annat än mycket mysigt.

marsvinsgos'

"All of the animals except for man know that the principle business of life is to enjoy it."

Samuel Butler

Igår fick svinen komma ut på golvet ett bra tag medan jag rengjorde i burarna, jag gjorde en sk. "halvvecko städning", dvs. bytte Koffi och Yodas filtar och tog bort pissigt spån för Nelson och Fender. Men storstädade inte burarna. Så bytte jag vatten i deras flaskor och gav en gnutta kraft. Nelson dricker som en dåre, och jag får aldrig kläm på vad det beror på? Han har gjort det sedan han var liten men det är sådana mängder i jämförelse med de andra att jag börjar fundera? Hur mycket dricker era svin om dagen ca? Nelson tömmer ungefär en halv flaska per dag. :/... jag försöker verkligen stimulera honom, i synnerhet med långa golvtider och konstiga miljöer för jag får för mig att han helt enkelt har lite tråkigt. Men de gör inte så stor skillnad...

Det är mycket nu denna vecka, dels med besök från stockholm och dels med skolarbete. Har ett arbete som ska vara inne till fredag nu i veckan, så det blir till och slita hund. Men som vanligt går både svin och liten hund före det mesta i mitt liv, så tid till dem ska självklart avvaras.

- 26 grader ute idag :/ tur att små svin har sina varma burar och mjuka bäddar. Själv måste jag ta mig ut i kylan med den lille hunden som verkligen inte vill röra vid marken...Ikväll är det 75 års kalas på schemat så min kära mamma kommer att gå över och ge marsvinen kvällsmat. Men självklart ett maffigt kvällsmål :)

Igår när jag skulle lägga mig hörde jag en vackert viskande marsvinssång från marsvinsrummet så jag smög dit för att lyssna. Där fann jag att det var älskade Yoda som tagit ton för att på sätt och vis locka till sig sommaren igen;

Marsvinstassar kräver grönt mjukt gräs med klöver

Kung Bore lämna in och låt vintern vara över

Marsvinsmagar kräver saftigt tjockt och grönt

Att i timmar smaska gräs som så väldigt skönt

Vi vill strosa runt till svala vindars bris

Hoppa, studsa runt på marsvinfolkets vis

Trippa upp på tå i stolta rumpors dans

skåda solens strålar längs bladens gröna glans

Hör marsvinssången ljuda genom vinterns vassa tand

Smält bort ditt kalla anlete från marsvinens gröna land

För marsvinsmunnar kräver grönt och saftigt gott

Att gå på mjuka ängar är marsvinsfolkets lott

- Yoda

75 års kalaset närmar sig (går av stapeln imorgon) och marsvinen är dessvärre inte bjudna, men självklart ska det få en massa kalasmat i alla fall. "Livet är en fest" är Fenders motto och självklart inkluderar det närvaron av god och varierad kost. Så på menyn för ikväll står;

• blomkål
• morot
• småbladig persilja
• salladskål

Jag har föresten börjat längta efter betessläppet redan nu, vilket inte torde bli av förens i juni så det är ingen vidare ide. Men när jag kollar på betesbilderna blir jag verkligen frestad, även fast det inte är jag som äter gräs. Tur att svinen håller sina tankar till här och nu, hur skulle de annars stå ut ca 4 mån till...